Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Favoritförfattare

Varje dag läser och lyssnar jag på skönlitterära böcker. Här presenterar jag mina absoluta favoritförfattare och skriver några ord om varför jag beundrar dem. Ibland nämner jag svenska boktitlar och ibland engelska; ofta har jag läst både originalet och översättningen.
Helen Dunmore: Hon har en sådan fingertoppskänsla. Hennes stil känns både knivskarp och hudlös. Språket är poetiskt utan att någonsin kännas överlastat. Bildspråket är vackert och vitalt. Samtal med de döda är min stora Dunmorefavorit även om jag tycker mycket om de flesta av hennes andra romaner. Ett sinnligt och hypnotiskt verk.
Jennifer Johnston: En levande legend som har fyllt nittio. Jag tycker att det är dags att ge Johnston Nobelpriset i litteratur. Hon har inte fått mycket uppmärksamhet i Sverige, men hyllas av kritikerna i bland annat Irland och Storbritannien. Skuggor, Slutstation och The Gingerbread Woman, för att nämna tre av hennes suveräna romaner. Johnstons böcker är korta, men innehåller mer än de flesta t…
Nya inlägg

Den stumma räven (del 7)

Markus slår sig ned vid utebordet och börjar sleva i sig färdiglagad pyttipanna och inlagda rödbetor. Portionsförpackningen kostade endast tio kronor eftersom bästföredatumet är i dag. Han köpte två förpackningar till som han planerar att äta i morgon och övermorgon. Det är ju inte rötmånad ännu, tänker han och tar en klunk öl.
Bakom vinbärshäcken pågår grannarnas evinnerliga gnatande.
”Kycklingfan kommer bli vidbränd”, grymtar Kaj och pekar på den huvudlösa kroppen.
”Vi skulle få salmonella om vi inte grillade den tillräckligt länge. Vill du ligga och kräkas hela natten?” Jelena kastar ett öga på Markus som vet att hon njuter av att ha publik. Han ser ned i ölburken.
”Med tanke på den vedervärdiga såsen du lagade kommer vi nog ändå ligga och spy hela natten.”
”Äsch.”
Gulsparven sjunger sina sju toner om och om igen. De andra fåglarna är tysta. Troligen sitter de och halvsover i träden och längtar efter svalka. Hettan vill visst inte ge med sig. Markus torkar sig i pannan.
Nu har Idun…

Den stumma räven (del 6)

Med ens tar Valter sats och kastar sig mot honom. Markus vrider sig åt sidan och hinner precis dra undan armen innan de sylvassa gaddarna borrar sig in i det frottéklädda skinnet. Manövern får honom att falla till marken.
Ungarna rusar fram och tillbaka medan föräldrarna stirrar på honom. Han ser upp mot Idun som betraktar honom föraktfullt. Då han lutar sig åt sidan upptäcker han en stor sten. Ett leende sprider sig över hans anletsdrag. Han tror att han kan krossa både späda och vuxna rävskallar med den vassa stenen.
När det stumma djuret vänder sig bort ett ögonblick passar Markus på. Han griper efter stenen och slungar den mot dess huvud. Valter, honan och de två ungarna flyr ut ur gläntan.
Svärande kravlar han sig upp från marken och blir stående mittemot Idun. De duvgråa ögonen utstrålar verkligt hat. Han kan inte begripa hur han har kunnat bli hennes fiende.
”Rävarna var en plåga”, säger han. ”De provocerade mig. Jag träffade ju inte ens.” Inte den här gången, tänker han för s…

Den stumma räven (del 5)

Vid fyratiden vaknar Markus av att morgonsolen lyser in genom perforeringarna i rullgardinerna. Platsen bredvid honom är tom. En naggande oro tränger sig in i bröstet. Han säger åt sig själv att inte vara orolig. Hon är väl på toaletten. Även åtråvärda älvor måste ju tömma blåsan och tarmen emellanåt. Han kastar en blick på fåtöljen och konstaterar lättat att ryggsäcken ligger kvar där. Han väntar i tio minuter. Tio plågsamma minuter. Sedan kliver han ur bädden och går runt i enrummaren och letar efter henne. Han tittar till och med in i ugnen. Därefter suckar han åt sig själv.
”Hallå?”
Inget svar.
Till sist sätter han på sig frottémorgonrocken, glider in i badtofflorna, drar ned dörrhandtaget och går ut på stenläggningen. Han befinner sig i ett sömndrucket tillstånd och är fortfarande lite onykter. Från päronträdet hörs koltrastens sång. Grönskan är insvept i morgonimman. Han kliver över det låga staketet. Utan att bry sig om eventuella fästingar vadar Markus ut i ängsgräset som böj…

Den stumma räven (del 4)

Det är en solig lördagskväll. Idun och Markus sitter vid trädgårdsbordet och äter laxlasagne som de köpte i livsmedelsbutikens cateringavdelning i förmiddags. De dricker dyrt rödvin. En riktig lyxmiddag. Markus som annars är ökänd för sin ohämmade aptit petar bara i maten. Däremot dricker han hetsigt. När den första flaskan är urdrucken hämtar han en ny. Idun glufsar i sig mat och häller i sig vin medan hon lyssnar på hans pladder.
Med ens slår det honom att Valter inte syns till. ”Vid den här tiden brukar Valter vara här.”
”Inte i kväll.”
Valter har för vana att bege sig in i skogen tidigt på morgonen och komma tillbaka framåt seneftermiddagen. Vad han har för sig då rullgardinerna är neddragna har Markus ingen aning om.
Ibland återvänder Valter med byten i käften. Småvilt eller större fåglar. Han tuggar i sig kadavren i utkanten av uteplatsen. Markus känner avsmak för detta. De ställer ju ut skålar med hundmat och vatten varje dag. Varför är jycken då tvungen att jaga? Markus är i a…

Den stumma räven (del 3)

Hon tillbringar fem nätter på Markus extramadrass. Den sjätte natten kryper hon ned i hans säng. Han blir som förhäxad av hennes nakenhet. Begäret gränsar till raseri. Hon är också otyglad. Ändå förblir ansiktet oförändrat. Han struntar i om hon får ut något av älskogen eller inte; det är bara hans eget begär som betyder något för honom. Omedelbart efteråt somnar hon. Från näsan hörs ett visslande ljud.
Nu vet han vad hon heter. Viktoria Johansson. Förnamnet får honom att tänka på en nucka med hopknipna läppar och dammiga kläder. Han har länge beundrat Idun, gudinnan i den nordiska mytologin som representerar evig ungdom. Därför kallar han Viktoria för Idun.
Hon har berättat för honom att hon bor hos sin kompis i Linköping på hösten, vintern och våren. På sommaren lever hon i olika svenska skogar. Allt hon behöver ryms i canvasryggsäcken. Hon sover under bar himmel. Markus förstår inte hur hon kan leva på det viset. Hon kan ju råka ut för vilka faror som helst. Hur skyddar hon sig mo…

Den stumma räven (del 2)

Varje kväll efter arbetet på biblioteket går han till skjulet. Vissa gånger träffar han på den älvlika kvinnan. Andra gånger inte. Då de ses utbyter de ett par ord om skogen och hundar. Det är mest Markus som pratar. Han vet inte ens om hon lyssnar. Det finns något frimodigt i hennes blick trots att hon är tystlåten.
Om dagarna och när han har lagt sig i sängen om kvällarna drömmer han om henne. Då är hon en prerafaelitisk dam i röd sidenklänning och han en kringströvande magiker i hög hatt och mantel. Magikern, en snyggare och kaxigare version av Markus, har hängt med länge nu. Parets möten äger rum i ett arkadiskt landskap. I drömmen är hon ännu fåordigare än i verkligheten. Men hon sjunger vällustigt då de älskar med varandra på bädden av tusenskönor.
En lördagseftermiddag beger han sig återigen till skjulet. I ena handen håller han en matkasse. Han handlade två portioner färdigmat i en livsmedelsbutik på torget. Panerad fläskschnitzel med pommes frites och pepparrotssås. Köp två …